Lilla morfar..

Fan dagen har varit lång, lite för lång, men snart är den slut och jag känner att det ska bli extra skönt att lägga sig..
Det dock inge vidare skönt att jag ska vara hos läkarn 09:15 imorn, ser inte fram emot det vill jag lova.. Men men, man lär väl, ska dit med lungorna igen.. Ringde och vela ha hostmedicin så hon jag fick prata med tyckte att en bättre utredning måste göras.. Det roliga var att hon ville då att jag skulle komma typ jätte fort, gärna samma dag (ringde i onsdags tror jag), men jag fick tid till imorn istället (eftersom jag var hos pappa), alltså inte ens en vecka senare.. Men när jag kontaktade vårdcentralen med lungskiten första gången så tog det en månad innan jag fick komma dit.. Jävligt skumt..

Så till dom nya grannarna då.. Jag vet inte varifrån dom kommer, eller om dom ens är våra nya grannar, kanske jobbar dom bara på huset, jätte svart.. För en av dom såg jag idag, gick in på Hippiens tomt, fram till huset och knackade på.. Han var ju inte hemma som vanligt, så "grannen / arbetaren" gick igen, jag stod ute då och tänkte att fan, jag hoppas dom inte kommer hit bara, jag orkar inte med nåt drygt eller så.. Men ingen kom, inte på en stund iaf..
Det knackade på dörren, jätte försiktigt, nästan så att jag inte hörde.. Stängde om Extra och gick och öppnade, och jag visste ju redan att det var "grannen / arbetaren".. Han började snacka på ngt märkligt språk och gjorde ngt som liknade charader.. Jag såg ut som ett frågetecken, och han försökte en en gång få mig att förstå vad han menade.. Tillslut trillade myntet ner, han ville alltså låna ett fiskespö.. Jag frågade på engelska, tänkte att han kanske hajar iaf, ja men han nickade och verkade förstå..
Dock sa jag att vi inte har ngt, och passade på att ta till ett tonfall som man kanske skulle använt för att beklaga sorgen vid någons bortgång..  Han bad om ursäkt och pinnade iväg ner på byn..
Men han kom tillbaka direkt, på en cykel.. Det hade inte polisen tyckt om, för han STANK sprit..
Dom har väl festat där ungefär jämt, så lukten var inte direkt förvånande..

Nu hade ju vi fiskespön hemma, men jag kände att jag inte ville låna ut ngt till en helt okänd människa som dessutom inte verkade kunna ett ord svenska.. Och det retar mig lite, för nu i efterhand så tänker jag att vafan, dom kanske inte hade någon mat, det kanske var därför dom ville låna ett spö så dom kunde få sig ngt att äta.. Det gör nästan lite ont i mig..   Nästan...
GUD, jag har blivit så blödig, jag känner inte igen mig själv..

Och så har ju morfar och Christine (stavar hon så måntro..?) varit här.. Det var väldigt trevligt..
Jag känner ju knappt min morfar, men jag tycker mycket om honom, han är så lättsam lixom.. Dom hade med sig sina hundar och reagerade inte som andra när man sa att våra hundar inte gillar andra och att dom inte ska låta dom springa lösa här.. Morfars svar var lixom bara "nej nej, dom sitter kvar i bilen såklart".. Andra ställer alltid 1000 frågor om varför och blaha blaha.. Det var lixom aldrig något snack om saken, om nåt alls, och sånt tycker jag är så jävla skönt, man behöver inte förklara och försvara..
Morfar såg iaf ut att må bra, han börjar se lite gammal ut, han är väl 71 år om jag inte minns fel, men han såg frisk ut, och det är det som räknas.. Det såg så roligt ut när dom skulle åka igen, han skulle rasta hundarna, och hans hundar kan INTE gå i koppel då dom sällan är kopplade.. Så dom drog för kung och fosterland och morfar gick där med armarna helt utsträckta och kämpade emot och jag tänkte att satan, snart går han av, men icke.. Han grejade det så bra så.. =)
Tiken är JRT/tax, och hanen är ngn spets, vilken mins jag inte, men han såg fan ut som en räv i huvudet, så jävla fin, undrar om det var Tage han hette, hehe.. Tiken, Mysan, hon och Extra träffades för snart två år sedan på ett kalas hos mamma.. Mysan var väl runt 1½ år, Extra var strax under 4 månader, och den dumma fan gav sig på stackars Mysan rätt ordentligt, så hon blev rädd.. Men Extra åkte på utvisning och fick skämmas, och fick INTE komma in igen förns hon var snäll igen.. Då blev dom vänner och lekte.. Tänk hur enkelt det är när dom är små, skulle ju inte funka idag inte..

På kvällen gick jag och gubben en sväng med Tipsy och Skipper, och vi hittar kantareller brevid grusvägen.. Det fanns en hel del, men vi hade ingen påse eller nåt att lägga det i, så man tager vad man haver, och det vart min keps då.. Fyllde hela kepan med svamt, det vart en hel del.. Tänk vad det ska finnas svamp i skogen då, jisses..
Nu avskyr ju jag svamp, men jag gillar att plocka.. =)

Nej, nu trillar ögonen snart igen.. God natt..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0